Snöskoterproblemet

Den fria skoterkörningen i Sverige ställer till med många problem. Det handlar om hög bullernivå, ohälsosamma avgaser, sönderkört snötäcke, skador på skog och åkermark, höga farter och en icke försumbar kollisionsrisk. Turskidåkning och annat utövande av friluftsliv vintertid drabbas ofta av störningar från skotertrafiken.

Ökade störningar de senaste åren från skotrar utanför skoterlederna kan bero på att det blir alltfler skoterförare som inte vill se några begränsningar i sin rätt att köra var som helst.

Sveriges lagstiftning beträffande var man får köra snöskoter

Sveriges lagstiftning som reglerar skotertrafiken är troligen den mest tillåtande i hela världen. Finns det "tillräckligt" snötäcke och ingen ungskog under 2 meters höjd är det lagligt att köra snöskoter precis var som helst utom på vägar och i skoterförbudsområden fastställda av kommuner eller länsstyrelser.

Terrängkörningslag
Terrängkörningsförordning
Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd till terrängkörningslagen och terrängkörningsförordningen
- Här finns mer om snödjup. På sid 14 står:
"Det är förbjudet att köra i terräng med motordrivet fordon på jordbruksmark, för annat ändamål än jord- eller skogsbruk, om det inte är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på marken. Strängt taget är det endast vid körning på ett tjockt snötäcke med hård skare som det generellt kan sägas att körning kan ske utan risk för sådan skada. I övriga fall är det därför lämpligt att skoterföraren kontaktar markägaren eller brukaren för att förvissa sig om att det inte finns risk för skada på marken."


Bild: Laglig(?) terrängkörning på åkermark i Brån, Vännäs
Fler foton över skoterspår utanför skoterleden i Brån

Norges lagstiftning beträffande var man får köra snöskoter

I Norge skiljer man mellan nyttokörning med snöskoter och sådan körning som inte oundgängligen behövs. Tillåten snöskoterkörning är sådan som sker i direkt samband med vissa utpekade näringars och myndigheters behov. Övrig körning är i princip förbjuden och undantag lämnas med restriktivitet. Ett generellt undantag som gäller är dock att snöskoter får köras till fiskevatten på vissa leder. I de två nordligaste fylkena tillämpas mindre stränga bestämmelser. Det gäller hela Finnmarks fylke och norra delarna av Troms fylke. Reglerna där tillåter anläggande av skoterleder för annat än nytto- körning.
(Källa: Betänkande av Förarbevisutredningen Stockholm 2005, SOU 2005:45, sid 163)

Olika länders lagkrav på snöskotrar angående buller, avgaser mm


(Källa: Arbetsgruppens förslag till snöskoterprogram, av Vägverket Region Norr, sid 23)

Buller

När det gäller bullerkrav för snöskotrar har det svenska gränsvärdet varit att snöskotrar ska vara så bullerdämpade att bullernivån vid förbifart på avståndet 7,5 meter inte får överstiga 85 dB(A) (Internet 4, 2006-05-29). För närvarande finns dock inga lagstadgade krav på bullernivåer för snöskotrar i Sverige. Vägverket gav tidigare ut föreskrifter om ovan nämnda bullernivå. Detta omfattas numera av EUs maskindirektiv (98/37/EG). Direktivets bullerreglering som nu tillämpas är emellertid inte satt med utgångspunkt från något fastslaget gränsvärde (vare sig beträffande förarmiljö eller för bullernivå utomhus) och innebär i praktiken ingen begränsning. Det ska istället ses som ett krav på tillverkaren att hålla så låg bullernivå som det med hänsyn till tekniska och ekonomiska förutsättningar är möjligt. Huvudsaken är, enligt direktivet, att snöskotern inte bullrar mer än det stora flertalet snöskotrar. Det är främst användaren av snöskotern man vill skydda från hälsoskadligt buller (Van der Rijst 2004, 5).

Avsaknaden av ett gränsvärde i direktivet berättigar inte medlemsstaterna att införa egna tekniska bestämmelser för tillåten ljudnivå. Det är Arbetsmiljöverket som har myndighetsansvaret för maskindirektivet i Sverige, och eftersom direktivet saknar ett bullergränsvärde för snöskoter kan verket följaktligen inte ange några bullerkrav för fordonet.
(Källa Renare och tystare snöskotrar? Vägverket publikation 2006:138 sid 12)

Avgaser

För närvarande finns inga lagstadgade, nationella krav på avgasutsläppsnivå för snöskotrar i Sverige. Ej heller några EU-harmoniserade emissionskrav. Maskindirektivet gäller buller, inte avgasutsläpp. EU har visserligen ett direktiv (2002/88/EG) som fastlägger maximala avgasutsläppsvärden för små bensindrivna motorer till exempelvis gräsklippare, motorsågar och dylikt men detta omfattar ännu så länge inte snöskotrar (Ibid, 40). En revision har dock inletts vilken ska se över behovet av emissionsregler för snöskotrar. Revisionen gäller direktiv 97/68/EG (avgasutsläpp från dieselmotorer i arbetsmaskiner) med tillhörande tilläggsdirektiv 2002/88/EG (se ovan) samt 2004/26/EG.

I slutet av 2007 förväntas en rapport från EU-kommissionen till parlamentet och rådet med resultatet av revisionen. Därefter ska kommissionen fundera på om några tillägg ska göras i direktivet/direktiven. Något särdirektiv så som för fritidsbåtar är således inte aktuellt. Om avgaskrav för snöskoter skulle införas inom EU kommer de inte att börja gälla förrän tidigast 2011-2012 (Ericsson, 2006-09-07).
(Källa Renare och tystare snöskotrar? Vägverket publikation 2006:138 sid 13)
Skotrar är extremt orena
Utsläpp av avgaser från skotrar består delvis av ofullständigt förbränt bränsle och nybildade ämnen (Östermark U. 1996). De vanligaste beståndsdelarna i avgaserna är koldioxid, vatten, olika kolväten, kväveoxider och en mängd olika partiklar. Dessa ämnen kan på olika sätt påverka hälsan och miljön vi lever i. En 2-takts skoter släpper ut ca 1200 - 1300 g kolväten per timme och ca 4500 (g/timme) kolmonoxid (SOU 1997:97).

Avgaserna är 10 ggr större än en bil utan katalysator och 100 - 10 000 gånger större än en bil med katalysator.

I länen Västerbotten, Norrbotten och Jämtland tillsammans står snöskotern för 30 % av kolvätesutsläppen (DS 1994:36).
(Källa: Personexponering av avgaser från snöskoter, Södra Lapplandsforskningsenhet i Vilhelmina Matilda Schön 2004 sid 4 och 8)

Utsläppen består bland annat av kolmonoxid som är giftigt vid höga koncentrationer och det som stinker är kolväten som är cancerframkallande.
Katalysatorfrågan - lagstiftning behövs!
1989 kom lagen om krav på katalysatorer i bensindrivna bilar. När motorn är varm vid landsvägskörning renas närmare 99 % av utsläppen.

Är det inte dags att införa kataysatorkrav på snöskotrar nu? Det har gått 20 år sedan kravet kom för bilar!
Tekninken finns redan utvecklad, utsläppen av kolväten som är det största problemet med skoteravgaserna, kan med katalysator minskas med 80-99% enligt tester på snöskotrar med en svensktillverkad katalysator, se tikka.se!
Många har astma och allergier
På grund av skotertrafiken har astmatiker och allergiker stora problem. Av Sveriges befolkning har mer än 20 procent astma eller allergier och är känsliga för luftföroreningar.

Skador på jordbruksmark

De skador som uppstår vid körning med snöskoter på jordbruksmark orsakas i första hand av den sammanpressade snön i snöskoterspåren. Kylan går längre ner i marken vilket ökar tjäldjupet. Ett ökat tjäldjup är som regel negativt för de övervintrande grödorna och för etableringen av vårsådda grödor. Ett ökat tjäldjup kan också medföra isproppar i diken och dräneringsledningar. Ökat tjäldjup och snöskoterspår försvårar även ytavrinningen. Följden av att ytvattnet omväxlande fryser och tinar är att växttäcket skadas svårt av så kallad isbränna vilket resulterar i skördeförluster, ökad ogräsförekomst, samt en försenad vårsådd. Eftersom vegetationsperioden i Norrland är kort för odling av spannmål blir effekterna av ett försenat vårbruk långtgående.

På enskilda vägar som tillhör jordbruket leder körning med snöskoter till att plogningsarbetet försvåras med ökade kostnader som följd.

De skador för jordbruket som snöskotertrafiken förorsakar är besvärande för den jordbrukare som drabbas. I första hand är det åker-, betesmarker eller enskilda vägar i närheten av samhällen och större byar med hög snöskotertäthet som drabbas

(Källa: Arbetsgruppens förslag till snöskoterprogram, av Vägverket Region Norr, sid 38, med hänvisning till SOU 1994:16).

Skador på skog

De skador som uppstår vid körning med snöskoter på skogsbruksmark orsakas i första hand av körning på föryngringsytor och körning på skogsbilvägar. Av de skador på skogsmark som rapporterats är de vanligaste skadorna stambrott, toppskottskador och stamskador. I första hand är det skogsföryngringsytor i närheten av samhällen och större byar med hög snöskotertäthet som drabbas av dessa skador.

Av de skador som rapporterats på enskilda vägar är de vanligaste skadorna isbildning på oplogade vägar, samt diken och vägtrummor som fryser, vilket kan orsaka skador på vägkroppen under snösmältningen genom erosion orsakad av försämrad avrinning
(Källa: Arbetsgruppens förslag till snöskoterprogram, av Vägverket Region Norr, sid 39, med hänvisning till SOU 1994:16).

Friluftsliv

För många människor som vistas i naturen är ostördhet och tystnad väldigt viktigt. Särskilt snöskoterkörning kan upplevas som ett mycket störande inslag i naturupplevelsen eftersom det är vanligt att snöskotrar bullrar högt och långväga.

Studier har försökt skatta vilken betalningsvilja skidåkare har för att minska närvaron av snöskotrar. Som exempel är skidåkare villiga att betala 53 kr per dag för att gå från ett läge med delad led till att höra men inte se eller känna lukten av snöskotrar (Heldt 2005).

Separering mellan friluftsmänniskor och snöskoteråkare har också lyfts fram genom bildandet av både snöskoterfria och friåkningsområden.
(Källa: Arbetsgruppens förslag till snöskoterprogram, av Vägverket Region Norr, sid 39-40).

Körning på allmänna gator och vägar, gång- och cykelvägar, tomtmark och skidspår

Snöskoterkörning på allmänna vägar och gator är förbjuden enligt lag men förekommer ändå. Problemet förvärras när detta sker i tätort och mötena med andra trafikanter ökar. Det är svårt att fastställa omfattningen av detta problem men följande kategorier bedöms vara vanliga:
  • Trafiksäkerhetsproblem längs gång- och cykelvägar
    Oskyddade trafikanter som går längs gång- och cykelbanor blir omkörda av snöskotrar. Problemet är extra allvarligt då dessa vägar ofta nyttjas av mindre barn.
  • Trygghetsproblem
    Snöskotrar som korsar vägar eller färdas längs dessa skapar en otrygghet för andra trafikanter
  • Buller
    Snöskoterägare som färdas från boningshus i tättbebyggt område via allmänna vägar och gator till och från skogen
  • Skador på tomtmark och skidspår
    Inofficiella leder till och från större snöskoterleder i tättbebyggt område kan skada befintlig tomtmark och skidspår.
  • Emissioner
    Snöskotrar som kallstartas inne i tättbebyggt område medför utsläpp som kan påverka allergiker och astmatiker negativt.

(Källa: Arbetsgruppens förslag till snöskoterprogram, av Vägverket Region Norr, sid 44).

Kommunala beslut

Kommuner har rätt att reglera eller förbjuda skotertrafik inom kommunens gränser genom lokala trafikföreskrifter.

Det är viktigt med ett ökat lokalt ansvarstagande för att reglera skotertrafiken eftersom den svenska lagstiftningen överlåtit all reglering av terrängkörning på snötäckt mark på kommuner och länsstyrelser.

"Kommunen har ett stort ansvar för att tillgodose behovet av bullerfria områden. Det är därmed viktigt med ett ökat lokalt ansvarstagande för skotertrafiken särskilt i områden med konflikter när det gäller skotertrafik, exempelvis kring anläggningar för turism och närområden till tätorter med många snöskotrar."

-Citat från kommunalt protokoll: Medborgarförslag om åtgärder för att separera skotertrafik från friluftsmotionärer på isarna runt centrala Luleå - Luleå Kommun har 2007-09-10 bifallit medborgarförslaget att införa ett skoterförbudsområde där skoterkörning varit störande för friluftslivet

Forskning / rapporter / lagstiftning

Personexponering av avgaser från snöskoter - PDF från www.forskningsenheten.vilhelmina.com
TIKKA CAT SYSTEM Pre-Burn Technology - Katalysator för skotrar - Tikka.se
Renare och tystare snöskotrar? - PDF från vv.se - html-version utan bilder
Nya regler för att få köra moped, snöskoter och terränghjuling 2008-10-23
Säkra förare på mopeder, snöskotrar och terränghjulingar Prop. 2008/09:60
Förordning (2001:650) om vägtrafikregister - lag om registreringsskylt mm
Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd till terrängkörningslagen och terrängkörningsförordningen

Debatt / artiklar

Stoppa skotrar längs Vassara älv - www.kuriren.nu/debatt
Skotrarna saknar avgaskrav - Piteå-Tidningen
Miljöministern bjuds in för att se hur skotrar skadar fjällen

Skoterolyckor

Två skadade i skoterolycka - VK 2008-02-23
Skoterolyckan: Skadade förda till sjukhus - VK 2008-02-23
Man omkom i skoterolycka En man född 1964 omkom i en skoterolycka i Piteåtrakten -29 mar 2009
GÄLLIVARE. En 58-årig man skadades svårt i en skoterolycka på torsdagskvällen. - NSD 09 april 2009
En 27-årig man fördes till sjukstugan i Arjeplog efter en skoterolycka - NSD 10 april 2009
Ytterligare en i raden av skoterolyckor under påsken inträffade på långfredagens kväll - NSD 10 april 2009
Skoterolycka i Arjeplogsfjällen - PT 7 april 2009
14-årig pojke från Nordmaling omkom i samband med en skoterolycka - VK 8 mars 2009


Kontakt: