Hållbar ekonomi utan tillväxt - Peter Victor

Video och under den bilder från videon med korta noteringar av Jens R. Videon är från The steady state economy conference, Leeds 2010




Planetens säkra gränser för ekologisk hållbarhet har överskridits för CO2, kväveanvändning och utrotningshotade arter. Andra sektorer är också på väg att hotas.



Materialanvändningen i världen ökade 100% från år 1900 till 1950, därefter med 700% till år 2005.



Datorisering och miniatyrisering leder inte automatiskt till mindre materialanvändning, det leder också till att man kan göra mer avancerade beräkningar och konstruera mycket större maskiner, byggnader och fabriker.



Vinster från effektivare teknologi, t ex minskad energiförbrukning i bilar ger inte alltid någon minskad förbrukning totalt sett på grund av den så kallade rekyleffekten. Rekyleffekten kan illustreras av fenomenet att bilförare tenderar att använda bilen mer om den drar mindre bensin eller att insparade pengar från lägre bilkostnader används till fler semesterresor med flyg. Av en naivt förväntad energibesparing genom effektivisering beräknas cirka 50% gå förlorad på grund av rekyleffekten.



Energieffektivisering har gett viss reduktion av förbrukningen men BNP-ökningen har varit större och den totala förbrukningen har därför ökat. Samma sak gäller för koldioxidutsläpp och att bara sätta effektiviseringsmål leder inte till någon minskning så länge BNP ökar snabbare. Vi måste ta både ekonomins storlek och verkningsgrad i beaktande.



Samma princip gäller för materialanvändning.



Ett ifrågasättande av ekonomisk tillväxt har börjat synas i media.



Människors skattning av hur lyckliga de är, mätt för olka länder och relaterat till BNP, tenderar att plana ut när BNP kommer över en viss nivå. Ett problem med metoden att mäta är att skalan för lycka inte kan gå över 100%.



En annan metod är att mäta andel mycket lyckliga. Mätt över tid i USA gick andelen upp fram till ca 1975, sedan planade kurvan ut trots kraftigt ökande BNP.



En tredje metod visar GPI, där man utgår från BNP men räknar bort negativa delar som kostnader för oljespill, kriminalitet etc och lägger till sådant som inte ingår men borde räknas för att visa på social utveckling, som hur mycket fritid man har. Resultatet för USA visar att BNP och GPI följs åt fram till ca 1970, sedan planar GPI ut.



Ekonomisk ojämlikhet, bilder från Tyskland, Equador, Bhutan och Chad. Stora skillnader hur mycket mat de äter på en vecka.



Frågeställning om man kan modellera detta.



Vad BNP och tillväxt skapas av.



Fortsätta som vanligt, ger ökad fattigdom och ökade CO2-utsläpp.











Utgångspunkt från ekologiskt fotavtryck globalt ger krav på nerväxt. Redan 1980 passerades vad som är ekologiskt hållbart.



Nerväxt kan genomföras och ändå halvera fattigdomen, reducera arbetslösheten avsevärt och minska CO2 med nästan 80%. En nödvändigt styrmedel är en koldioxidskatt av betydande storlek.



BNP i de tre scenarierna.



Sammanställning av styrmedlen: folkmängd, offentliga utgifter, arbetstid och koldioxidskatt i de tre scenarierna.



Arbetstid i de tre scenarierna.



Offentliga utgifter i de tre scenarierna.



Koldioxidskattens nivå i de tre scenarierna.



Slutsatser:
  • Välstånd och full sysselsättning kan åstadkommas utan ekonomisk tillväxt, men kräver förkortad arbetstid.
  • Nerväxt kräver mycket större förändringar än nolltillväxt.
  • Målnivå för BNP är beroende av vilken ambition att minska CO2-utsläpp man har.
  • Avsevärda förändringar i ekonomiska och sociala system krävs sannolikt, speciellt vid nerväxt.




Nerväxt-tanken har även nått konventionella ekonomer. Robert Solow öppnar för minskad arbetstrid för att hantera ekologiska gränser och tror att det kan ske utan att avskaffa kapitalismen.



Institutioner är tröga och har svårt att förändra sig. Ändå är det dessa som måste förändras för att möjliggöra en omställning till en ekologiskt hållbar ekonomi.


Bilder från ett snarlikt föredrag av Peter Victor: http://www.slideshare.net/instruw/peter-victor-managing-withouth-growth-slower-by-design-not-desaster
Vetenskaplig artikel om detta av Peter Victor: http://www.slideshare.net/Research_and_Degrowth/victor-growth-degrowth-and-climate-change
Snarlikt föredrag av Peter Victor från 2011 här: